fredag 4 juli 2008

Kyssar och sumpade milstolpar

Det slog mig plumpt att jag inte minns min första kyss och det känns som en stor blunder. Är det inte sånt man ska komma ihåg utan ansträngning? Sånt man ska föreviga med ram i bröstets hall of fame med grandiosa milstolpar, praktiskt upplagda som putande stjärtar att daska till när minnet efterlängtas. Jag minns vem det var men inte själva scenariot, och man känner sig manad att fråga om det var så intetsägande att registreringen uteblev i pappersarbetet. Mycket dumt. Det hade kanske däremot tett sig värre om läppdansernas ädla konstart inte var så speciell för mig. Jag känner ändå alltid att den första smaken av någon är som en första kyss, och det upprepar sig gång på gång. Rent av berusande men det kanske merparten kan klubba på. En sak är åtminstone förbannat säker,- det är ett helvetesgap av skillnad mellan bra och dåligt hångel. Vissa verkar bara inte ha det där i sig, och jag har uttryckligen hört att läppkontakten inte ligger vissa nära om hjärtat alls. Jag kan inte förstå det. Ett majestätiskt bra hångel kan ju utkonkurrera precis vad som helst.

Min sämsta kyss var dock inte utdömd av en teknisk jury. Det var något så äckligt som ett otrohetshångel på själva studentnatten, som också borde varit en klassisk milstolpe men bara mynnade ut i minnesluckor och oförsvarliga handlingar. Att skylla på alkohol är nog bland det osexigaste man kan göra, men det ligger vissa poänger i hur individuellt urbota korkad man kan bli när promillen når ett visst klimax. Då man fortfarande kan ta sig fram av egen maskin men bara styr efter hur hjulen är inställda medans ratten är i omloppsbana runt solen. Jag förstår inte hur jag lyckades få i mig den mängden alkohol utan att explodera i en boll av kräk. Istället blev jag han som raggade upp en sympatisk lärares flickvän och var nära att följa med henne hem, tills att folkmassans kaos lyckligtvis delade på oss. Jag kände till intresset i förväg men jag skäms så för granatapproachen med direkthångel på dansgolvet utan en tanke på denna lärare som i största grad var en del av bilden. Jag är så glad att det inte gick längre än så, men samtidigt betyder inte det ett skit. Det gick tillräckligt långt och sedan dess har jag aldrig rört den mängden alkohol igen.

Inga kommentarer: