Klantböter up the ass

Jag mötte upp den finaste skatten F idag för att angenämt shoppa kläder, även om hela rundan blev ganska fruktlös i plaggväg. Vi intog Myrorna först och där fick jag syn på butiksschefen som intervjuade mig i tisdags. Jag tänkte att det vore awkward av mig om jag inte gick fram och hälsade innan vi lämnade affären, så jag tågade fram med bästa avsikter. Ett uppgivet stön vore på sin plats här. Hon såg jätteupptagen ut och samtalet blev ganska krystat. Jag förklarade att jag var där för att leta kläder till en bjudning i Danmark på lördag, varefter jag snubblade rakt på att kommentera hur mycket folk det var i butiken. Och så här i skrattande återblick känner jag mig dummare än någonsin. Det var inte alls mycket folk! Det var helt påtagligt lite folk, vilket hon också ödmjukt poängterade och sa att mängden skiftar i perioder under dagen. Jag stod som en fåne och insåg hur hårt jag hade snubblat. Usch. Jag avslutade iallafall samtalet artigt och stapplade tillbaks till F som filmade serviser i godan ro. Det är så typiskt mig att fumla till saker. Arbetsintervjun hade fått okejstämpel så går jag och försätter mina chanser i nöd på detta sätt. Klantböter up the ass.